Ny forskning från Institutet för framtidsstudier
Fem faktorer avgör vilka AI-användningar som accepteras
Ny studie visar att människors syn på AI är mer förutsägbar än man tidigare trott. 589 deltagare i USA fick ange hur acceptabla de tyckte att olika användningar av AI var. Fem faktorer kunde förklara hela 91,4 procent av variationen i acceptans: risk, nytta, oärlighet, onaturlighet och ansvar. Personer som var vana att använda AI var genomgående mer positiva. Många tyckte att man bör vara artig mot AI och undvika att lura eller tvinga den – men accepterade ändå att AI stängs av. Detta är inte en motsägelse enligt forskarna, utan följer ett tydligt moraliskt mönster: Att lura eller tvinga AI ses som fel, eftersom sådana handlingar uppfattas som moraliskt dåliga. Att stänga av AI uppfattas däremot som ett legitimt uttryck för mänsklig kontroll.
Kontakt: pontus.strimling@iffs.se
Forskningsartikel: Eriksson, Kimmo, Karlsson, Simon, Vartanova, Irina och Strimling, Pontus, “Public acceptance of various ways to use and treat AI: A predictive moral framework”, i Computers in Human Behavior: Artificial Humans, 2026.
Långsiktiga perspektiv kan tala för fler djärva samhällsbeslut
Att anlägga ett långsiktigt perspektiv, så kallad “longtermism”, bör göra beslutsfattare mer benägna att ta fler samhällsrisker – men bara under tydliga villkor, visar H. Orri Stefánsson, forskare i beslutsteori vid IFFS och SU. Han visar att åtgärder som kan verka för riskabla var för sig kan vara rimliga om de bedöms mot bakgrund av dess möjligheter och risker långt in i framtiden. Slutsatsen gäller dock inte blint: argumentet håller främst när riskerna är tillräckligt oberoende, möjliga att stoppa om de slår fel och inte hotar katastrofala utfall som samhällskollaps. Studien pekar därmed på att longtermism inte bara kan motivera större risktagande i politiken, utan också större försiktighet inför existentiella risker.
Kontakt: orri.stefansson@philosophy.su.se
Forskningsartikel: Stefánsson, H. Orri, “Longtermism and social risk-taking”, i The Ethics of Longtermism, 2025.
Ny modell förutspår sociala normer i olika kulturer
Forskare har tagit fram en modell som med hög träffsäkerhet kan förutsäga vilka sociala normer som gäller i olika kulturer – från synen på dödshjälp till om det är okej att sjunga på bussen. Studien visar att skillnader mellan samhällen inte främst handlar om att vissa kulturer är generellt strängare än andra, utan om vilka typer av moraliska frågor människor är mest känsliga för. Modellen förklarar 76 procent av variationen i moraliska normer mellan 42 samhällen och 88 procent av variationen i vardagsnormer i 90 samhällen. Resultaten ger ny kunskap om hur kultur formar våra omdömen och kan på sikt användas för att bättre förstå normskillnader i världen.
Kontakt: pontus.strimling@iffs.se
Forskningsartikel: Eriksson K, Strimling P, Vartanova I, Simpson B. 2026 “Same flavours, different taste buds: a theory for predicting social norms for specific behaviours across cultures”. J. R. Soc. Interface 23: 20251122.
Är idén att vi lever i en särskilt avgörande tid, analytiskt relevant? Nej, säger forskare.
Många menar att vi lever i en unik tid, i ett “hinge of history” (historiens vägskäl),
där
dagens beslut har en större påverkan på framtiden än vad de någonsin haft eller
någonsin kommer att få. I en ny artikel granskar forskare vid IFFS idén och begreppet som analytiskt verktyg, och visar på många brister. Dels är definitionen vag och saknar tydliga mått. Dessutom går det inte att bestämma om vår tid är mest avgörande eftersom det skulle kräva jämförelser med hela framtiden, som är okänd. Ett stort problem är att begreppet inte ger vägledning för beslut, eftersom det inte finns någon tydlig koppling mellan en tids “viktighet” och vilka handlingar som detta påbjuder. Forskarnas slutsats är att det sannolikt inte finns någon möjlig definition av begreppet
som fångar in något analytiskt viktigt.
Kontakt: karim.jebari@iffs.se
Forskningsartikel: Roussos, Joe, Julia Adler, Tim Campbell, Emma Engström, Karim Jebari och Anders Sandberg, Survey Article: "When and What is the “Hinge of History”?", Political Philosophy, 2025.
